Once I started on an EnglishSummary for our Englishspeaking friends. I am doing that for the friends and descendants of Hans Hansson family in the US, and I will try to translate appropriate parts of the letter exchange Sweden - America published in the swedish link AmerikaFeber. The new english version is named AmericaFever and has a link to the great NormasFamily with the Swedish part of her family tree. My work (2020) The story of the great Elven in Jämtland is a short novel about historical documents and artefacts concerning happenings in Kyrkås and Jämtland from thirteen´s century and forward.

In the beginning 2024 arose interest from emigrated Nilsson/Nelson relatives from Stugun, Sweden into America to find their Swedish roots. Jan Nilsson's remembrances is a first try.

The mail adress to Jan Nilsson is jan@busvebacken.se

Busvebacken

Backen = Busvebacken

Här presenteras en hemsida som samlar historiskt och aktuellt material om vanligt folks dagsverken och vanliga verksamheter, som sällan syns i massmedia.

Familjens och familjegårdarnas historia

Vald utgångspunkt är platsen Busvebacken i byn Bringåsen, Kyrkås socken, numera Östersunds kommun. Där finns en gård av dokumenterat medeltida ursprung, som "omstartades" vid midsommartid år 1855 då Hans Andersson med hustru Brita Jonsdotter och deras nyfödda dotter Anna flyttade dit och började bygga upp allt det som vi kan se här idag.

Hans och Brita utgör en naturlig medelpunkt eller startpunkt även för de släktregister som ingår i hemsidan. Där försöker vi aktualisera alla förgreningarna av "Bringåsenfolket" på Busvebacken fram till idag och även bakåt till deras förfäder. Längre ner på sidan finns en utvidgad historieskrivning kring hela socknen Kyrkås befolkning och näringsliv, samt lite allmän jordbrukshistoria.

Det finns gott om skrivna dokument om gården och om folkets och det omgivande samhällets utveckling från i första hand den första femtioårsperioden från 1855. Hans och hans familj var skrivglada och Hans vistades under åren 1870 till 1890 vid riksdagen i Stockholm under varje års fem första månader. Den enda möjliga kommunikationen med hemmet var korthuggna telegram eller betydligt innehållsrikare och frekventare brev. Han var vid början av riksdagstiden far till en barnaskara från 0 till 15 år och drev jordbruket hemma med hjälp av hustru, barn och under de första åren en anställd "vicevärd", den med Hans jämnårige ungkarlen och torparen Sven Pålsson från Brynje.

Resandet (och även postgången) de sextio landmilen mellan Bringåsen och Stockholm vintertid skedde före järnväg som snabbast med släde och hästbyten i stafett mellan gästgiverier och skjutshåll, och tog då 6-7 dagar. Då hade han små möjligheter att hinna besöka hemmet under pågående riksdagsperiod, som varade mellan 15 januari och mitten eller slutet av maj. Han var dessutom även samtidigt ledamot av landstinget i Jämtlands län, ledamot i Hushållningssällskapets förvaltningsutkott och ingick i Ope lantbruksskolas styrelse. Det fanns alltså ett stort kontaktnät som skulle underhållas. Man får komma ihåg att brevväxlingen med hemmet var så tät att svaren på ställda frågor oftast kom först i nästnästa brev.

Utvecklingen på Busvebacken under Hans Andersson och så småningom sonen A.J. (Ante) Hansson kan nog vara en rätt god spegling av den allmänna samhällsutvecklingen åtminstone i den här delen av landet och det handlar om en expansiv period, inte minst vad jord- och skogsbruket beträffar. Från sin bas vid BusveBacken i Jämtland vill jag påstå att både Hans och sonen A J gjorde engagerade och betydelsefulla, men idag rätt så bortglömda insatser för hela det svenska samhällets utveckling av de s k modernäringarna, jord och skog. Dom mest framstående exemplen handlar om transportsektorn där Hans A själv gör en mycket klarsynt och framtidsinriktad analys i sin JärnvägsBroschyr år 1875, och för Antes del handlar det om hans avgörande insatser för WångenHistoria, och driften under de första trettio åren av Hingstuppfödningsanstalten Wången, där den effektiva allrounddragaren NordsvenskaHästen utvecklades. Både Hans Andersson och sonen A J Hansson blev också starkt engagerade i finansieringen av Sveriges näringsliv, vilket jag ska försöka utveckla mera under BankHistoria.

En del av fotona är klickbara och förstoras då. Brevsamlingarna börjar med ett register över de ingående breven som ligger i kronologisk ordning. Tryck in Ctrl och klicka på önskat brev i registret så dyker det upp. Kan även påminna om att du enkelt kan förstora eller förminska både text och bilder om du håller Ctrl intryckt och reglerar med + och - knapparna eller musrullen. Med större text blir också raderna kortare och mera lättlästa.

Du som läser detta och har material eller synpunkter som anknyter till och kompletterar det här ämnet är mycket välkommen med några rader till oss ättlingar Jan Nilsson eller Anders Hansson.

Hur gick det för Hans och Britas sex barn, där den yngste både blev född och hann bli vuxen under de år som Hans fullgjorde sina riksdagsperioder?

I slutet av 1920-talet, och året 1930 fick folket på Busvebacken i Bringåsen nya betydelsefulla kopplingar till den skogsdominerade Stuguns socken som gränsade till Kyrkås och Lit i sydost. Först A J Hanssons släktkrönikeuppdrag StuguBoken, och därefter dottern Karins möte 1930 med blivande mågen och stugusonen Nils H Nilsson och hans historia som jag nu samlat under

Hembygdshistoria

Här nedanför följer några avdelningar som handlar om mina och andras tolkningar av allmän Kyrkåshistoria och relationerna till omvärlden ur olika synvinklar. Hur och vilka gjorde det? Varför kom man på ide´n att bosätta sig här? Vad har den historiska utvecklingen avsatt för några synliga spår och samhällsnyttor?

Hästaveln i det här fallet är också ett av de första exemplen på hur en modern och effektiv avel med produktionsdjur kunde utvecklas och bedrivas framgångsrikt med de vanliga bondeägda husdjuren som aktiv avelsbas. Svenska och norska bönder deltog här aktivt på sina gårdar i själva avelsarbetet och norska hingstar tillfördes hela tiden, men finansieringen, prövningarna och styrningen byggde på att projektet hade ett svenskt riksintresse och engagemang från regering, riksdag och inte minst från den svenska armén. Man ska inte glömma att Sverige och Norge var i union med varandra fram till 1905 medan Wången planerades och startades upp.

Mina vyer från nutida jordbrukskulturer i olika världsdelar

Busvebacken: StartSida (senast redigerad 2024-03-13 18:22:16 av JanNilsson)