|
Storlek: 1734
Kommentar:
|
Storlek: 4049
Kommentar:
|
| Raderingar markeras som den här. | Bidrag är markerade som den här. |
| Linje 3: | Linje 3: |
| {{attachment:Per och Anna 1884 2.jpg|Per och Anna|width=400}} {{attachment:BGF1905_erik_persa-stina 4.jpeg|Erik Persas och Stina|width=400}} | |
| Linje 5: | Linje 4: |
| Samma år som familjekortet ovan togs (1884) gifte sig Anna med bondesonen Per Eriksson (senare stavn Ericsson) och flyttade till den gård som numera är bygdegården i Bringåsen, där mangårdsbyggnaden fortfarande finns kvar och ingår i samlingslokalen. 1891 flyttade hela familjen till Skolgatan 2 i Odenslund, där Per byggt en fastighet. Gården i Bringåsen såldes senare (1903) till Annas bror Jonas. | {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Anna+och+Brita+Kristina+1868-69.jpg|Anna o Brita K 1869|width=200}} {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Erik+Persson+och+Per+1868.jpg|Erik och Per 1869|width=200}} {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Per+och+Anna+1884+2.jpg|Per och Anna 1884|width=400}} {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Per+Ericsson+1905+1.jpg|Per Ericsson 1905|width=250}} {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Anna+E+1+1905.jpg|Anna E 1905|width=200}} {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Anna+E+1912.jpeg|Anna E 1912|width=200}} Fotona spänner från 1869, när Anna f 1855 är 14 år och sitter med syster Brita i knäet och Per f 1859 är tio år och står vid sin far Erik Persson, fram till 1912. År 1884 gifte sig Anna med bondesonen Per Eriksson (senare stavn Ericsson) och flyttade till den gård som numera är bygdegården i Bringåsen, där mangårdsbyggnaden fortfarande finns kvar och ingår i samlingslokalen. 1891 flyttade hela familjen till Skolgatan 2 i Odenslund, där Per byggt en fastighet. Gården i Bringåsen drevs med anställda och arrendator men såldes senare (1901) till Annas bror Jonas. Föräldrarna Erik och Stina bodde kvar på födoråd några år förmodligen fram till 1913 då Jonas sålde gården till kommunen som fattiggård. Erik dog dock 1898 och Stina dog 1922 men bodde nog de sista åren i Odenslund. |
| Linje 8: | Linje 15: |
| [[HansEricssonFoton/ErikPersas]] | |
| Linje 9: | Linje 17: |
| {{attachment:Anna E 1 1905.jpg|Anna E 1905|width=200}} {{attachment:Per Ericsson 1905 1.jpg|Per E 1905|width=200}} {{attachment:Skolg 2 från A4 a.jpg|Skolg 2|width=400}} Anna och Per i Odenslund omkr 1905, där dom nu har 4 barn. |
|
| Linje 13: | Linje 18: |
| {{attachment:Ingeborg Nilsdotter omkr 1885.jpg|Ingeborg|width=200}} {{attachment:Ingeborg nygift 1887.jpeg|Ingeborg 1887|width=200}} {{attachment:Backmans o PerJakobs.jpg|Backmans före 1900|width=400}} {{attachment:AJH 1886.jpg|AJH 1886|width=200}} |
[[HansEricssonFoton/SkolgatanOdenslund]] Anna gjorde tillsammans med dottern Kristina Stadig stora insatser för att försöka väva en ny altarduk, som skulle likna det gamla antependiet från Kyrkås gamla kyrka vars original, KyrkåsTäcket, kan vara tillverkad i Jämtland någon gång mellan 990 och 1160-talen. Det är ingen exakt kopia då avritning av mönstret inte följer originalet i detalj - med konstnärlig frihet har omdisponeringar av figurmotiven gjorts. Historien finns väl och utförligt beskriven, av Annas dotterdotterdotter och Nordiska museets styresman Christina Mattsson, i artikeln “Antependiet från Kyrkås gamla kyrka”, som ingår i boken Jämten 2010 från Jamtli förlag. Jag har samlat det material som kunnat hittas om beskrivningar och spekulationer om täcket och dess öden och äventyr, samt bilder av täckets olika delar och kopior under kapitlet KyrkåsTäcket Färgfotot föreställer vävnaden som mor och dotter hjälptes åt med att framställa, och som skulle likna det gamla antependiet. Även denna vävnad, som blev färdig 1912 med Kristina Eriksson Stadighs signatur KES, har använts som altarduk i Kyrkås gamla kyrka men finns nu sen 1959 på Jamtli museum. 1951 vävde hon upp en större kopia som nu hänger som altarduk i den renoverade gammalkyrkan. {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Antependiet+1.jpg|altarduken 1|width=950}} {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Antependiet+2.jpg|altarduken 2|width=500}} {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=antependiet+KES.jpg|altarduken|width=500}} |
Anna Hansdotter
Fotona spänner från 1869, när Anna f 1855 är 14 år och sitter med syster Brita i knäet och Per f 1859 är tio år och står vid sin far Erik Persson, fram till 1912.
År 1884 gifte sig Anna med bondesonen Per Eriksson (senare stavn Ericsson) och flyttade till den gård som numera är bygdegården i Bringåsen, där mangårdsbyggnaden fortfarande finns kvar och ingår i samlingslokalen. 1891 flyttade hela familjen till Skolgatan 2 i Odenslund, där Per byggt en fastighet. Gården i Bringåsen drevs med anställda och arrendator men såldes senare (1901) till Annas bror Jonas. Föräldrarna Erik och Stina bodde kvar på födoråd några år förmodligen fram till 1913 då Jonas sålde gården till kommunen som fattiggård. Erik dog dock 1898 och Stina dog 1922 men bodde nog de sista åren i Odenslund.
"Bygdegården" uppstod när kusinerna Ingeborg och Pers fäder Nils och Erik Persson gifte sig omkring 1860, avsöndrade en likvärdig del från sin far Per Anderssons hemman, flyttade en del uthus österut, nybyggde mangårdsbyggnaden och uppförde var sin ny, till synes rejäl stenlagård av den modell som syns på ovanstående bild. En tredje likadan stenlagård fanns samtidigt på nästa gård väster om Backmans och en intressant sak är att alla tre lagårdarna utrangerades och revs runt 1910, "bygdegårdens" p g a att hemmanet upphörde medan de två övriga ersattes av nya timrade träbyggnader med höskulle ovanpå och körbro upp.
HansEricssonFoton/SkolgatanOdenslund
Anna gjorde tillsammans med dottern Kristina Stadig stora insatser för att försöka väva en ny altarduk, som skulle likna det gamla antependiet från Kyrkås gamla kyrka vars original, KyrkåsTäcket, kan vara tillverkad i Jämtland någon gång mellan 990 och 1160-talen. Det är ingen exakt kopia då avritning av mönstret inte följer originalet i detalj - med konstnärlig frihet har omdisponeringar av figurmotiven gjorts.
Historien finns väl och utförligt beskriven, av Annas dotterdotterdotter och Nordiska museets styresman Christina Mattsson, i artikeln “Antependiet från Kyrkås gamla kyrka”, som ingår i boken Jämten 2010 från Jamtli förlag.
Jag har samlat det material som kunnat hittas om beskrivningar och spekulationer om täcket och dess öden och äventyr, samt bilder av täckets olika delar och kopior under kapitlet KyrkåsTäcket
Färgfotot föreställer vävnaden som mor och dotter hjälptes åt med att framställa, och som skulle likna det gamla antependiet. Även denna vävnad, som blev färdig 1912 med Kristina Eriksson Stadighs signatur KES, har använts som altarduk i Kyrkås gamla kyrka men finns nu sen 1959 på Jamtli museum. 1951 vävde hon upp en större kopia som nu hänger som altarduk i den renoverade gammalkyrkan.
