Skillnader mellan versionerna 1 och 16 (sträcker sig över 15 versioner)
Version 1 vid datum 2009-12-30 00:08:46
Storlek: 1734
Editor: JanNilsson
Kommentar:
Version 16 vid datum 2010-01-20 22:33:43
Storlek: 2568
Editor: JanNilsson
Kommentar:
Raderingar markeras som den här. Bidrag är markerade som den här.
Linje 3: Linje 3:
{{attachment:Per och Anna 1884 2.jpg|Per och Anna|width=400}} {{attachment:BGF1905_erik_persa-stina 4.jpeg|Erik Persas och Stina|width=400}}
Linje 5: Linje 4:
Samma år som familjekortet ovan togs (1884) gifte sig Anna med bondesonen Per Eriksson (senare stavn Ericsson) och flyttade till den gård som numera är bygdegården i Bringåsen, där mangårdsbyggnaden fortfarande finns kvar och ingår i samlingslokalen. 1891 flyttade hela familjen till Skolgatan 2 i Odenslund, där Per byggt en fastighet. Gården i Bringåsen såldes senare (1903) till Annas bror Jonas. {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Anna+och+Brita+Kristina+1868-69.jpg|Anna o Brita K 1869|width=200}} {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Per+och+Anna+1884+2.jpg|Per och Anna 1884|width=400}} {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Per+Ericsson+1905+1.jpg|Per Ericsson 1905|width=250}} {{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Anna+E+1+1905.jpg|Anna E 1905|width=200}}
{{http://www.busvebacken.ath.cx/AnnaHansdotter?action=AttachFile&do=get&target=Anna+E+1912.jpeg|Anna E 1912|width=200}}

År 1884 gifte sig Anna med bondesonen Per Eriksson (senare stavn Ericsson) och flyttade till den gård som numera är bygdegården i Bringåsen, där mangårdsbyggnaden fortfarande finns kvar och ingår i samlingslokalen. 1891 flyttade hela familjen till Skolgatan 2 i Odenslund, där Per byggt en fastighet. Gården i Bringåsen drevs med anställda och arrendator men såldes senare (1901) till Annas bror Jonas. Föräldrarna Erik och Stina bodde kvar på födoråd några år förmodligen fram till 1913 då Jonas sålde gården till kommunen som fattiggård. Erik dog dock 1898 och Stina dog 1922 men bodde nog de sista åren i Odenslund.
Linje 8: Linje 11:
[[HansEricssonFoton/ErikPersas]]
Linje 9: Linje 13:
 {{attachment:Anna E 1 1905.jpg|Anna E 1905|width=200}} {{attachment:Per Ericsson 1905 1.jpg|Per E 1905|width=200}}
 {{attachment:Skolg 2 från A4 a.jpg|Skolg 2|width=400}}
Anna och Per i Odenslund omkr 1905, där dom nu har 4 barn.
Linje 13: Linje 14:
 {{attachment:Ingeborg Nilsdotter omkr 1885.jpg|Ingeborg|width=200}} {{attachment:Ingeborg nygift 1887.jpeg|Ingeborg 1887|width=200}}
 {{attachment:Backmans o PerJakobs.jpg|Backmans före 1900|width=400}} {{attachment:AJH 1886.jpg|AJH 1886|width=200}}
[[HansEricssonFoton/SkolgatanOdenslund]]

Anna gjorde tillsammans med dottern Kristina Stadigh stora insatser för att väva upp exakta kopior av den unika altarduken från Kyrkås gamla kyrka vars orginal anses vara lokalt tillverkad t o m före år 1000. Den historian finns väl och utförligt beskriven av Annas dotterdotterdotter och Nordiska museets nuvarande chef, Christina Mattson i en alldeles ny uppsats som ingår i boken Jämten 2010 från Jamtli förlag. Jag ska försöka länka in den här när den har legat till sig lite.

Anna Hansdotter

Anna o Brita K 1869 Per och Anna 1884 Per Ericsson 1905 Anna E 1905 Anna E 1912

År 1884 gifte sig Anna med bondesonen Per Eriksson (senare stavn Ericsson) och flyttade till den gård som numera är bygdegården i Bringåsen, där mangårdsbyggnaden fortfarande finns kvar och ingår i samlingslokalen. 1891 flyttade hela familjen till Skolgatan 2 i Odenslund, där Per byggt en fastighet. Gården i Bringåsen drevs med anställda och arrendator men såldes senare (1901) till Annas bror Jonas. Föräldrarna Erik och Stina bodde kvar på födoråd några år förmodligen fram till 1913 då Jonas sålde gården till kommunen som fattiggård. Erik dog dock 1898 och Stina dog 1922 men bodde nog de sista åren i Odenslund.

"Bygdegården" uppstod när kusinerna Ingeborg och Pers fäder Nils och Erik Persson gifte sig omkring 1860, avsöndrade en likvärdig del från sin far Per Anderssons hemman, flyttade en del uthus österut, nybyggde mangårdsbyggnaden och uppförde var sin ny, till synes rejäl stenlagård av den modell som syns på ovanstående bild. En tredje likadan stenlagård fanns samtidigt på nästa gård väster om Backmans och en intressant sak är att alla tre lagårdarna utrangerades och revs runt 1910, "bygdegårdens" p g a att hemmanet upphörde medan de två övriga ersattes av nya timrade träbyggnader med höskulle ovanpå och körbro upp.

HansEricssonFoton/ErikPersas

HansEricssonFoton/SkolgatanOdenslund

Anna gjorde tillsammans med dottern Kristina Stadigh stora insatser för att väva upp exakta kopior av den unika altarduken från Kyrkås gamla kyrka vars orginal anses vara lokalt tillverkad t o m före år 1000. Den historian finns väl och utförligt beskriven av Annas dotterdotterdotter och Nordiska museets nuvarande chef, Christina Mattson i en alldeles ny uppsats som ingår i boken Jämten 2010 från Jamtli förlag. Jag ska försöka länka in den här när den har legat till sig lite.

Busvebacken: AnnaHansdotter (senast redigerad 2016-09-24 21:51:11 av JanNilsson)