Skillnader mellan versionerna 31 och 32
Version 31 vid datum 2012-10-23 16:09:32
Storlek: 5095
Editor: JanNilsson
Kommentar:
Version 32 vid datum 2012-10-23 16:13:10
Storlek: 5169
Editor: JanNilsson
Kommentar:
Raderingar markeras som den här. Bidrag är markerade som den här.
Linje 28: Linje 28:
Den andra bilden är klippt ur den första nordsvenska rasstamboken (nr 2 från år 1909 i samlingen). Böckerna är från AJH:s handbibliotek, och den lite ovanliga bilden kan vara en hyllning till AJH som en av förgrundsfigurerna i den nordsvenska hästaveln under perioden från slutet av 1800talet och tills AJH dog 1932. De tre första stamböckerna med Hallander som redaktör är troligen presentexemplar från red. i röda klotband med monogrammet A.H. i guldtryck, den första även med dedikation som visar på AJH:s stora insatser vad gäller utredning av alla tidigare och aktuella hästsläkten. Han var även från början direkt verksamhetsanvarig vid starten och den första peiodens drift på Vången, och senare ända tills han dog hade han hand om ekonomi och bokföring, gjorde troligen en stor del av fölinköpen och ingick i premieringsnämnd för hingsturvalen. Bilden kan också anspela på AJH:s engagemang vid starten av Jämtlands läns travsällskap. Den andra bilden med ryttare på en märr som enl uppgift var av travartyp, är klippt ur den första nordsvenska rasstamboken (nr 2 från år 1909 i samlingen). Böckerna är från AJH:s handbibliotek, och den för stamboken lite ovanliga bilden kan vara en hyllning till AJH som en av förgrundsfigurerna i den nordsvenska hästaveln under perioden från slutet av 1800talet och tills AJH dog 1932. De tre första stamböckerna med Hallander som redaktör är troligen presentexemplar från red. i röda klotband med monogrammet A.H. i guldtryck, den första även med dedikation som visar på AJH:s stora insatser vad gäller utredning av alla tidigare och aktuella hästsläkten. Han var även från början direkt verksamhetsanvarig vid starten och den första peiodens drift på Vången, och senare ända tills han dog hade han hand om ekonomi och bokföring, gjorde troligen en stor del av fölinköpen och ingick i premieringsnämnd för hingsturvalen. Bilden kan också anspela på AJH:s engagemang vid starten av Jämtlands läns travsällskap.

Nordsvenska Hästen

Inledning

Nedanstående boksamling fanns i A J Hanssons kvarlämnade arkiv och ligger f n i ett gårdsmuseum på AJH:s hemort invid Kyrkås kyrka i Jämtland. Den första boken är en jubileumsskrift för Jämtl läns hushållningssällskaps 100-årsjubileum 1917. I den har A J Hansson medverkat med en 130 sidor lång historieskrivning kring hushållningssällskapets insatser för hästaveln i länet. Där ingår en redogörelse (AjHsWångenhistoria) för alla turer kring hingstuppfödningsanstaltens tillkomst och placering, i vilket AJH i högsta grad hade en verkställande funktion (mer om hela Wångenprojektets tillkomst och avelsverksamhet under WångenHistoria).

A J Hanssons boksamling

I samma artikel av AJ Hansson (i jubileumsskriften) utreder han även historiska uppgifter om HästAfveln på kallblodssidan som fanns i Skandinavien före år 1900 och som så småningom ledde till en definition av Nordsvenska Hästen (omkr år 1900) och senare (1924) till bildandet av rasförenigen Nordsvenska Hästen.

Bok nr två i samlingen är det första s k förberedande stamboksbandet för den nyligen uppkallade rasen Nordsvenska hästen. Även den innehåller inledande hästhistoria över 79 sidor skrivna 1909 av stamboksredaktören Wilhelm Hallander, vilken från början var distriktsveterinär i Rättvik och sedermera blev han lektor, professor och föreståndare för veterinärinrättningen i Skara. Här var också AJH konsult för uppspårandet av en stor del av de hingstar och ston från flera decennier bakåt, som blev basen för den nya rasbeskrivningen.

Jag har f n ingen kopia av stamboksinledningen, däremot finns det en liten tidigare skrift från 1901 av WilhelmHallander om "Den nordsvenska hästafveln". Där finns bl a en av det tidigaste uppgifterna om var själva begreppet den nordsvenske hästen har uppstått - slutet av 1880-talet i Dalarna. Hallander skrev förmodligen detta som resultat av Svenska veterinärläkarförenigens diskussioner, vilka började 1897 och bearbetades i ett kommitteförslag vid Stockholmsutställningen 1899 (s 121-122 i AjHsWångenhistoria).

Svensk-norsk hästhistoria

Jag inleder den här framställningen med några av dom äldsta regelrätta hästporträtten som finns i min dokumentsamling. Ingen av dom här hästarna har utmärkt sig som avelsmatador i fortsättningen. Alla har dock lämnat en mängd anonyma avkommor, många med stamboksnummer, som spridits över landet och bidragit till utvecklingen av både den nordsvenska arbetshästen och så småningom även den gren som senare blev kallblodstravaren.

Bilderna visar några av dom hästtyper som förekom runt sekelskiftet 1900 och som utgjorde starten för den framåtsyftande dragkraftsförädling som inleddes 1903 på Wången.

Holsbrun 205 juli 1897 stambok 1909 AJH på Lill-Borka Jonas Hansson med Goder 118 Goder III

Den andra bilden med ryttare på en märr som enl uppgift var av travartyp, är klippt ur den första nordsvenska rasstamboken (nr 2 från år 1909 i samlingen). Böckerna är från AJH:s handbibliotek, och den för stamboken lite ovanliga bilden kan vara en hyllning till AJH som en av förgrundsfigurerna i den nordsvenska hästaveln under perioden från slutet av 1800talet och tills AJH dog 1932. De tre första stamböckerna med Hallander som redaktör är troligen presentexemplar från red. i röda klotband med monogrammet A.H. i guldtryck, den första även med dedikation som visar på AJH:s stora insatser vad gäller utredning av alla tidigare och aktuella hästsläkten. Han var även från början direkt verksamhetsanvarig vid starten och den första peiodens drift på Vången, och senare ända tills han dog hade han hand om ekonomi och bokföring, gjorde troligen en stor del av fölinköpen och ingick i premieringsnämnd för hingsturvalen. Bilden kan också anspela på AJH:s engagemang vid starten av Jämtlands läns travsällskap. De norska stamböckerna (G. H. S) behandlar parallellt samma hästras som alltid har haft ett intensivt utbyte över gränsen. Den norska stammen var under den här tiden av antalet stb-nummer att döma betydligt större än den svenska. Där började också stamboksföringen något tidigare än i Sverige och den första norska stamboksbandet över Östlandshäst eller Dölehäst utkom 1902.

Busvebacken: NordsvenskaHästen (senast redigerad 2019-01-05 17:48:37 av JanNilsson)