Nordsvenska Hästen

Nedanstående boksamling fanns i A J Hanssons kvarlämnade arkiv och ligger f n i ett gårdsmuseum på AJH:s hemort invid Kyrkås kyrka i Jämtland. Den första boken är en jubileumsskrift för Jämtl läns hushållningssällskaps 100-årsjubileum 1917. I den har A J Hansson medverkat med en 130 sidor lång historieskrivning kring hushållningssällskapets insatser för hästaveln i länet. Där ingår en redogörelse (AjHsWångenhistoria) för alla turer kring hingstuppfödningsanstaltens tillkomst och placering, i vilket AJH i högsta grad hade en verkställande funktion (mer om hela Wångenprojektets tillkomst och avelsverksamhet under WångenHistoria).

I samma artikel av AJ Hansson (i jubileumsskriften) utreder han även historiska uppgifter om HästAfveln på kallblodssidan som fanns i Skandinavien före år 1900 och som så småningom ledde till en definition av Nordsvenska Hästen (omkr år 1900) och senare (1924) till bildandet av rasförenigen Nordsvenska Hästen.

Bok nr två i samlingen är det första s k förberedande stamboksbandet för den nyligen uppkallade rasen Nordsvenska hästen. Även den innehåller hästhistoria över 79 sidor skrivna av stamboksredaktören Wilhelm Hallander, vilken från början var distriktsveterinär i Rättvik och sedermera blev professor och föreståndare för veterinärinrättningen i Skara. Här var också AJH en avgörande konsult för uppspårandet av en stor del av de hingstar och ston från flera decennier bakåt, som blev basen för den nya rasen.

Bildexemplet är klippt ur den första nordsvenska rasstamboken (nr 2 från år 1909 i samlingen ovan). Böckerna är från AJH:s handbibliotek, och den lite ovanliga bilden kan vara en hyllning till AJH som en av förgrundsfigurerna i den nordsvenska hästaveln under perioden från slutet av 1800talet och tills AJH dog 1932. De tre första stamböckerna med Hallander som redaktör är troligen presentexemplar från red. i röda klotband med monogrammet A.H. i guldtryck, den första även med dedikation som visar på AJH:s stora insatser vad gäller utredning av alla tidigare och aktuella hästsläkten. Han var även från början direkt verksamhetsanvarig vid starten och den första peiodens drift på Vången, och senare ända tills han dog hade han hand om ekonomi och bokföring, gjorde troligen en stor del av fölinköpen och ingick i premieringsnämnd för hingsturvalen. Bilden kan också anspela på AJH:s engagemang vid starten av Jämtlands läns travsällskap. De norska stamböckerna behandlar parallellt samma hästras som alltid har haft ett intensivt utbyte över gränsen, och som under den här tiden var betydligt större på den norska sidan. Där började också stamboksföringen tidigare än i Sverige och den första norska stamboksbandet över Östlandshäst eller Dölehäst utkom 1902.