WångenPlaneringen

Från Stambog over Heste 1900

Kristiania den 18 Juli 1900

Hr A. J. Hansson Bringåsen

Jeg beklager meget, at det endnu ikke er lykkedes mig at få ferdig G H S B, men ved årsskiftet tör jeg nok nu love bogen.

De stammer, som har slåt mest igjennem i den gudbrandsdalske hesteavl, er: Vejkle-Balder, Olstad-svarten, Dovre, Toftebrun, Ålsborken. Nutidens bedste hingst synes at skulle blive Dale-Gudbrand, e. Dölegubben, e. Sterkoder, e. Toftebrun. Hingsten ejes af Söndre-Frons Kommune. Skulde De önske oplysning om afstammingen på en Merandan hest er jag naturligtvis med förnöjelse till tjeneste. En traverkalender 1899/1900 följer inunder korsband.Med störste höjagtelse Sigve Petersen

Flera brev från landshövdingen i Gävle, Hugo Hamilton

Gefle den 1 febr. 1902

• Bäste Herr Anders Hansson

Tack för brefvet af den 30 Januari. Med anledning af detsamma skall jag omedelbart föranstalta om uppgörande af arrendekontrakt med Tunadals aktiebolag. Likaledes skall jag efter Svedbergs skriftliga erbjudande och de upplysningar Ni ytterligare nu lemnat, uppgöra ett förslag till kontrat med Svedberg. - Det dröjer kanske med detta en fjorton dagar emedan jag för närvarande är strängt upptagen, men det skall i alla händelser komma Eder till handa i god tid. - Hvad Ni skrifver om Erik Hansson har mitt fulla gillande Äfven med honom bör kanske ett skriftligt aftal träffas; och blefve jag eder mycket förbunden om Ni efter konferens med Erik Hansson ville upprätta ett förslag till detta (?) huvudpunkter och sedan sända mig detr, så skall jag skyndsamt låta utskrifva och underteckna det. Emellertid kan Ni ju, om det är nödigt, skrifva till ett och säga att det är en afgord sak att vi vilja hafva honom qvar första året, och att vi nog skola komma öfverens om vilkoren.

Med sann Högaktning

Hugo E. G. Hamilton

Kallelse till ett av de första styrelsemötena i Wångenkommittén. Från ordf. landshövding Hugo Hamilton.

Gefle Slott den 2 april 1902

De af Hushållningssällskapen inom femte Hästpremieringsdistriktet utsedde komiterade för den nordsvenska hästafvelns främjande sammanträda Thorsdagen den 17 innevarande April kl 12 middagen i Stockholm i jernkontorets lokal.

• Hugo Hamilton

Från AJH:s manus till anförande vid planeringskommitténs första sammanträde i Stockholm 17 - 18 maj 1902

Herr Ordförande!

Då det af auktoriteter å hästafvelns område ofta framhållits att ”hästen är en produkt af torfvan” och att Jemtland torde få anses vara den Nordsvenska hästens egentliga hemort, hvarifrån de raska och härdiga, för sin seghet och uthållighet beryktade Norrlandshästarna kommit, hvilka för knappt en half mansålder sedan funno god marknad äfven här i Stockholm, skulle det utan tvifvel vara synnerligen lämpligt om en uppfödningsanstalt för den Nordsvenska hästen kunde förläggas till denna rasens stamort i det Jemtländska höglandet.

Som bekant finnes derstädes alla de betingelser som erfordras för hästens trefnad och normala utveckling. Dess på kalkgrund hvilande jordmån frambringar hö af allra yppersta beskaffenhet för vinterutfodring, hvarjemte den rena, lätta höglandsluften och de rika saftiga betena i fjällen gör att de derstädes uppfödda hästarna få en hård konstitution, på samma gång som deras andhämtningsorgan, ledgångar och muskler stålsättas och härdas genom det rörliga lifvet å de med fast gräsmark betäckta s. k. ”fjällruarna”.

Till följe af dessa gynnsamma naturförhållanden hafva ock de i dessa orter och i all synnerhet de inom Offerdals socken uppfödda hästar af ålder utmärkt sig för en ovanlig torrhet och fasthet i kroppsbyggnaden, förenad med stor energi, rörlighet och uthållighet, hvilka egenskaper hos hästar äro af oskattbart värde för Norra Sveriges skogs- och bergstrakter.

Om den Nordsvenska hästafveln skall kunna blifva i tillfälle draga full nytta af nämnda gynnsamma förhållanden hvilkas morsvarighet man knalppast kan finna uti något af de öfriga norrländska länen, bör en uppfödningsanstalt förläggas just till orten i fråga.

Äfven om fölen skall komma att uppköpas inom Dalarne eller Helsingland anser jag att detta ej kan utgöra något hinder för uppfödningsanstaltens förläggande till Jemtland enär jernvägsfrakten för en eller annan vagnslast föl icke spelar någon synnerlig stor roll uti ifrågavarande fall.

Då jag med det redan sagda torde hafva tillräckligt motiveradt mitt förslag vill jag taga mig friheten, hemställa att en uppfödningsanstalt för hingstar af nordsvensk ras förlägges till Offerdals socken i Jemtland, hvarest för ändamålet arrenderas en lämpligt belägen egendom som eger något betesmark invid gården samt derjemte om möjligt äfven betesrätt å ”ruarna” i fjällen. Skulle ej den arrenderade egendomen ega lämpligt beläget fjällbete kan sådant särskildt arrenderas å annat ställe.

För att kunna få en sådan uppfödningsanstalt till stånd torde emellertid under 1sta året erfordras ett kontant belopp af ca 15,000 kronor enl. följande beräkning.

Anläggningkostnader

Ombyggnad och inredning af stallar..................kr. 1,200.00

Inventarier m. m................................................” ---400.00

Uppsättning af gärdesgårdar.............................” ---400.00

Inhägnad af fjällbetesmarken..............................” 1,000.00

Stallbyggnad å dito............................................” ---300.00

Oförutsedda omkostnader.................................” ---200.00 3,500

Driftsomkostnader

Arrende för egendomen jemte skatter...................”---400.00

Ränta å anläggningskostnaden............................”---175.00

Aflöning åt en föreståndare och en stalldräng......” 1,200.00

Inköp af 20 st föl första året á 250 kronor...........” 5,000.00

Försäkringsafgifter m. m.....................................” ---225.00

Utfodring af 20 st föl första året á 200................ ” 4.000.00

Fodertransporter m. m........................................” ---500.00 11,500

Ehuru dessa belopp naturligvis icke äro så alldeles exakta tror jag ej att de skola komma att öfverskridas. Under 2dra och 3dje utfodringsåret torde kostnaderna ej gerna komma att öfverstiga 8 á 9,000 kronor.

Vid sammanträdet möttes förmodligen flera av de här herrarna, som signerat restaurangmenyn, för första gången och beslutade om en storsatsning på hästavel som kom att räcka i nästan hundra år på samma plats. Att platsen blev gården Wången i Alsen, nära Åre beslutades dock några månader senare. Vid samma tid ett år senare fanns de första fölen på plats och den enda bonden i den ordinarie styrelsen, A J Hansson, var i full färd med att planera och staka ut för det första nya stallet. Han utsågs som syns i senare brev till verkställande ledamot med kostnadsersättningar men utan lön, och han drog sedan hela lasset med övergripande planering, tillsyn på platsen och ekonomiansvar för verksamheten gentemot styrelsen de första trettio åren fram till sin död 1932. Först därefter överfördes ekonomiansvaret till en mer kvalificerad arbetande föreståndare på plats.

Namnteckningarna skrevs av en imponerande samling blivande eller varande högt uppsatta personer i Maktsverige. Först stod ordförande, greven riksdagsmannen och landshövdingen i Gävle, Hugo Hamilton. Nr 2 Domänintendent R. Nathorst, nr 3 då kapten vid flottan, sedermera statsminister Arvid Lindman, nr 4 lektorn och föreståndaren vid veterinärinrättningen i Skara, Wilhelm Hallander som sen blev professor och som mångårig redaktör för den nya nordsvenska stamboken nära samarbetade med AJH. Nr 5 i samlingen disponenten vid Svanö sågverk och massafabrik i Kramfors, senare ordförande i SCA Ernst Malmström, nr 6 Friherren Fredrik von Essen riksdagsman och godsägare i Västergötland, nr 7 nämndemannen Israel Nordin från Alnö suppleant, liksom nr 8 bruksförvaltaren från Iggesunds bruk O. W. Hägg, nr 9 regementsveterinären vid A4 i Östersund, Bror Söderberg och slutligen på tvären den prydliga namnteckningen för landstingsfullmäktigen A J Hansson i Bringåsen.

Manus för brev till lektor Wilhelm Hallander Veterinärinrättningen i Skara 1902

Lektorn H. Herr W. Hallander, Skara!

Efter att nu något närmare hafva öfvertänkt de anordningar som kunna vara af nöden.

Sedan undertecknad nu efter hemkomsten från Sthm ej kunnat underlåta att än vidare tänka på de af oss föreslagna anordningar för den Nordsvenska hästuppfödningsanstalten, vill jag härmed inför H. H. framlägga mina enskilda funderingar i afseende på föreståndare för anstalten i fråga. Då det torde vara af största vikt för hästuppfödningsanstaltens fortbestånd att förvaltningsomkostnaderna, synnerligast under de första åren ställas så vidt möjligt billiga så att förvaltningen vinner förtroende inför de respektive hushållningssällskapen, torde det vara nödigt att från början göra besparningar å poster der sådant ske kan.

Sålunda har jag tänkt mig att vi under första och möjligen äfven under andra året icke skulle behöfva hålla en ständig föreståndare vid anstalten om vi t. ex. eljest har en van och pålitlig hästskötare som väl förstår sin sak. Wi få ju under första året vid anstalten endast 20 st föl som skola utfodras och detta arbete kan godt utföras af en man. Under andra vintern ha vi dubbla antalet och då först kan det vara tids nog att hafva en ständig föreståndare vid anstalten jemte de 2ne stalldrängarna.

Då det i Alsen (en gränsande socken mot Offerdal) finnes en mycket lämplig person hvilken jag anser vara fullt kompetent som föreståndare vid en sådan anstalt, har jag tänkt mig att denne kunde emot ganska moderat ersättning resa upp till anstalten t. ex. gång hvarje vecka under vintern för att hålla öfverinseende och gifva instruktioner till stalldrängen der sådant befinnes nödigt. På sådant sätt kunde arvodet för vintern till föreståndare nedbringas till 300 á 400 kronor och följaktligen en besparning göras på 800 á 900 kr på aflöningskontot. Den sålunda föreslagne föreståndaren, hvars namn är Jacob Alenius, har rätt betydlig praktisk erfarenhet i hästuppfödning enär han från barndomen varit i tillfälle syssla dermed och då han derjämte genomgått kurs som den vid Klämstorps hästskötarskola bör han ju ega både praktisk och teoretisk kunskap i hästuppfödning. För öfrigt är han en mångsidig, kunnig och pålitlig man som gör allting riktigt, är fullt vederhäftig för de medel som kunna komma att omhänderhafvas samt skrifkunnig så att han godt kan föra de räkenskaper som erfordras för anstalten i fråga. Inom orten är han känd för att vara hästvän i ordets sanna mening, god körkarl och mycket skicklig att sköta och dressera hästar. Ehuru han eger och brukar ett mindre hemman Hof, Alsen tror jag att han af intresse för saken gerna åtager sig nämnda befattning under de första åren. De t vore utan tvifvel äfven synnerligen önskvärdt om man från början som föreståndare finge en person som eger vana vid härvarande lokalförhållanden.

Deremot tror jag att en skicklig och intresserad stalldräng bäst kan fås och bör tagas söderifrån, enär sådana derstädes fått gå i strängare skola och hafva mindre pretentioner än de inom vår ort fostrade, hvilka oftast äro temmeligen vårdslösa synnerligast i fråga om rykt och hofskötsel.

Då det är möjligt att Herr Baron von Essen uppfattade min varning emot att sammanslå vårt arbete med intressenterna i Kall och förlägga hingstuppfödningsanstalten ditupp såsom uttryck af personlig ovilja emot ledamoten i premieringsnämnden O. Alexandersson, så skulle jag önska att herr von E. finge kännedom om att så icke är fallet, utan att helt andra motiv ligga till grund för min antipati emot kompanjonerna i Kall och anstaltens i fråga förläggande dit. För egen del har jag personligen ingenting emot herr O. A. än mindre emot dennes svåger Kr. Olsson, men jag önskar framför allt att vårt påbörjade arbete för Nordsvenska hästafvelns upphjelpande måtte krönas med sådan framgång att arbetet ej måtte i förtid slappas genom någon obehaglig beröring med vissa spekulativa, mindre samvetsgranna herrar deruppe i gränsfjälltrakten. Huruvida O. A. sådant oaktadt blef inskriven som ledamot i premieringsnämnden har sin egen särskilda historia som jag ej vill beröra. Om ock nämnda personer till följe af penningens makt äro väldiga inom sin hemsocken så utgör detta visst ingen borgen för att de äro pålitliga än mindre redbara, ty sådana dygder finner man sällan hos personer som då tillfälle gifves, pläga syssla med smugglareaffärer öfver gränsen. Då undertecknad derjemte i egenskap af revisor i Hushållningssällskapets m. fl. räkenskaper under innevarande vinter blifvit vittne till åtskilliga grofva oegentligheter uti de af O. A. förda räkenskaper för Länets hästafvelsfonds kassa (tämmligen obehagliga för honom sjelf och mindre nöjsamma för förvaltningsprotokollet) så utgör detta för mig skäl nog till misstroende och min önskan är att komiten uppgifver hvarje tanke på att bese någon plats i Kall äfven om sådan skulle erbjudas så förmånligt att ”der finns platser för ca 15 st unghästar i hvardera stallet ” på ett par ställen.

Direktör J. F. Broman i Östersund underrättade mig om att egendomen Sellsved i Kall, som skall vara den lämpligaste platsen för en hingstuppfödningsanstalt derstädes, i dagarna blifvit såld. Det är troligt att spekulationerna genom någon bulvan redan är framme sedan man fått veta att om de fyra Norrlandslänens gemensammma hingstuppfödningsanstalt skall förläggas hit till Jemtland så är wissa enskildes sträfvanden att få densamma till Kallbygden utan tvifvel att emotse under närmaste framtiden.

Under anhållan om benäget öfverseende med min långrandiga skrifvelse tecknar med största högaktning

Anders J. Hansson

Från Hamilton till Anders Hansson

(svar härå d. 13 Dec.)

Gefle den 10 december 1902

Bäste Herr Anders Hansson.

Mycken tack för bref och telegram. Det fägnar mej ofantligt, att frågan gick så bra hos Eder. Gefleborgs Hushållningssällskap biträder äfven våra förslag oförändrade vid sitt sammanträde den 8 dennes. Kopparbergs läns sällskap har saken före i dag. Jag har ännu ej hört utgången, men har anledning hoppas det bästa, ehuru vederbörande der nog varit lite krångliga. Den 17 dennes förehafves saken i Westernorrland; och skrifver Malmström, att det nog der skall gå bra.

Om vi således, som man nu tyckes kunna hoppas, lyckas få vårt förslag igenom, möta vi genast en ny, synnerligen viktig fråga, nämligen frågan om styrelsens sammansättning och om erhållandet af en fullt lämplig sekreterare. Jag antager, att mitt förvaltningsutskott insätter mig i styrelsen, om jag vill; och jag kan kanske åtminstone till en början böra vara med och göra någon nytta, ehuru det törhända vore betänkligt om de öfriga länen följer exemplet, så att styrelsen kanske kommer bestå af fyra landshöfdingar. Men det är väl ej att befara. Då jag således anser mig böra utgå från det antagande, att jag kommer att inväljas i styrelsen, har jag äfven ansett för min pligt att söka på förhand något planera för styrelsens första verksamhet. Dervid synes det mej framför allt af vigt att styrelsen blir inom Jemtlands län företrädd af fullt lämpliga, i saken intresserade och kunniga personer. Jag hoppas derför att valet faller på Er med Söderberg som suppleant. Då styrelsens medlemmar komma att vara bosatta å så vidt skilda orter, är det nämligen alldeles nödvändigt att ledamot för Jemtland blir någon, som både kan och vill draga det tyngsta lasset. Men det torde äfven vara om ej alldeles nödvändigt – så dock i hög grad önskligt – att äfven sekreteraren blir vald inom Jemtlands län. Jag har nu ej stor personalkännedom i Jemtland men min idé är att vi skulle söka förmå Söderberg att åtaga sig äfven sekreterarskapet. Jag har tänkt att skrifva till honom och föreslå honom detta, men vill ej göra det, innan jag fått höra hvad Ni tänker om saken.

Min idé är således att kunna ordna det så att den närmaste tillsynen öfver anställda skulle utöfvas af Eder och af Söderberg, hvilken sednare särskiltdt skulle hafva till uppgift att tid efter annan inspektera hästarna och deras skötsel. Var nu god och säg mig Eder tanke i ämnet rent ut; och säg mig äfven om jag behöfver skrifva till Broman eller någon annan för att valet måtte utfalla så som jag önskar.

Med utmärkt högaktningsfullt

Hugo E. G. Hamilton

Gefle den 30 December 1902.

Bäste Herr Anders Hansson,

Jag har att tacka Eder för två vänliga bref. Då jag finner, att Ni ej till sekreterare önskar Söderberg, skall jag tillsvidare icke yrka på honom. Hvilken som skall blifva sekreterare kan ju för öfrigt vi två ej bestämma, men jag har ansett det vara af stor vikt att något på förhand diskutera den saken med Eder. Jag hoppas derför också att Ni ej illa upptager att jag i denna angelägenhet säger mina tankar rent ut. Hvad jag säger är i allt fall endast afsedt för diskussion och innebär ej något bestämdt yrkande från min sida. Då anstalten skall ligga i Jemtland men styrelsens ledamöter äro spridda öfver fyra vidsträckta län är det, om icke allt skall gå på tok alldeles nödvändigt att ledamoten från Jemtland får blifva den egentlige styrpinnen. Han måste vara ett slags verkställande direktör inom styrelsen. Detta insåg jag väl redan då jag skref stadgarna, men jag vågade ej der utsäga det men antyda att af fruktan att de andra länen skulle anse att Jemtland fick för stort inflytande jemfördt med de andra. Men faktiskt måste det så blifva. Eljest kommer anstalten att sakna nödig ledning. Det är derför just Ni sjelf som måste vara så hygglig att åtaga Eder det, som Ni i Edert sista bref betecknar såsom sekreterarens uppgift, såsom att verkställa uppköp af foderämnen mm. för anstalten, äfvensom hålla tillsyn öfver och gifva nödiga föreskrifter för anstaltens jordbruk och ekonomi etc. Ni måste, med ett ord, nödvändigtvis om jag så får uttrycka mig i hvardagslag vid anstalten företräda styrelsen och vara dess jourhavande direktör. Men jag tycker icke det är rigtigt lämpligt att Ni samtidigt är sekreterare – ehuru naturligtvis stadgarna ej lägger något hinder i vägen derför. - Och detta framför allt emedan Ni behöfver ett biträde. Det blir alldeles för mycket för en man att sköta eljest, då ordföranden och styrelsens öfriga ledamöter äro så långt borta. Ordföranden skulle ock säkerligen många gånger draga sig för att lägga på Er hvad han måste lägga på en sekreterare. Men ehuru jag gerna vill att äfven sekreteraren skall var bosatt i Jemtland har jag dock litet svårt att godkänna Er kandidat A. Mattsson i Salom, och jag misstänker att ett förslag härom icke skall mottagas med några sympatier af våra kamrater i styrelsen. De vilja nog ej som sekreterare godkänna en erfaren jordbrukare i Jemtland, utan vilja hafva en helt annan slags karl. Jag minns från våra förhandlingar i komitén att en en gång påyrkadt att det skulle vara en jurist. För min del har jag tänkt mig att det borde vara en jemförelsevis ung, för saken intresserad och utbildad hästkarl, som har nödiga insigter för att i skrift för all sveriges hästvänner utveckla hvad vi arbeta för. Sådant kommer nog många gånger att behöfvas, när vi kommit farten. Helst vill jag ha en vetrinär, så att vi kunde slippa anställa en särskild sådan, hvilket eljest blir nödigt med hänsyn till det stora ansvar hvari vi stå och som med ett ord, jemte skötande af vanliga sekreteraregöromål (uppställande af årsberättelser, kontrakt, framställningar till Kungl Majt och andra myndigheter och vanlig skriftvexling) kunde för hästarnas inspektion blifva hvad jag önskar Ni skulle blifva för egendomen och ekonomien. Och som jag gerna ville bringa det derhän, att sekreteraren fanns inom Jemtland, föll min tanke på Söderberg. Men, som sagdt, jag håller ej särskilldt på honom, men har ej tillräckligpersonalkännedom i Jemtland för att nu hita på någom annan. Ja, härmed har jag nu endast velat närmare klargöra huru jag ser saken, utan att ännu från min sida göra något som helst yrkande. Jag begagnar slutligen tillfället att tacka Eder för det förflutna året och hjärtligt tillönska eder ett godt Nytt År.

Med sann högaktningsfullt

Hugo E G Hamilton

Gefle den 25 Januari 1903.

Bäste Herr Ander Hansson.

Vid vårt sammanträde i Stockholm beslöto vi bland annat att uppskjuta uppgörelsen med Tunadals bolag angående Storbacken m.m. till dess vår framställning rärande Wången behandlats av Regering och Riksdag. Efteråt har jag kommit att tänka på att denna sak kanske behöfver klareras. - Jag erinrar mig nämligen ej om Tunadal nu har gården utarrenderad eller om den ligger alldeles för fäfot. Nog fans det åtminstone gröda på den, när vi voro der, vill jag minnas. Jag mins, att någon svårighet ej mötte mot att vi skulle kunna få tillträda egendomen redan den 14 Mars i år, men deremot mins jag ej om vi äfven i fall vi ville, kunde få dröja till 14 Mars 1904. - Vidare har jag ej fullt klart för mig om vi för vår egen skull kunna lugnt vänta till 14 Mars 1904. Några hästar kunna vi ju ej få dit förr än sommaren sistnämnda år, men kanske vi behöfva disponera egendomen redan i år för att bygnaderna så väl i Storbacken so uppe på fäbodvallen samt möjligen nödig stängsel må kunna blifva i ordning till försommaren 1904? Säg mig nu hur Ni tycker jag bör göra. Skall jag göra upp med bolaget redan nu med tillträde för oss den 14 Mars nu i år? - Eller skall jag skrifva och säga dem att vi ej kunna afsluta kontraktet förr än vi få se om vi få Wången och att vi ej behöfva egendomen förr än 1904? - Det sista vore naturligtvis det bästa. - Och kanske kunna vi, om vi behöfver vidtaga några arbeten deruppe redan i år. Få rätt att göra detta ändå, oaktadt vårt kontrakt ej börjar förr än nästa år. - jag kunde ju för säkerhets skull utbedja mig detta redan nu.

Med utmärkt högaktningsfullt

Hugo E G Hamilton

Gefle den 15 febr. 1903

Bäste Herr Anders Hansson

Tack för brefvet af den 12 dennes. - Jag sänder här i två ex. brukarekontrakt med Svedberg. Då jag uppgjort det i full öfverensstämmelse med hans skriftliga anbud och Edra bref har jag antagit, att han utan vidare skall godkänna det och har derför sjelf undertecknat det. Skulle han hafva några anmärkningar att göra som Ni finner befogade få vi väl göra om det. Jag har lemnat plats för datum, som Ni torde ditsätta. Att Svedberg skulle ställa någon säkerhet för fullgörandet af sina förbindelser har jag ej ifrågasatt. Om Ni anser detta böra och kunna ske, kan Ni föranstalta någon påskrift derom på kontraktet. Till Tunadals bolag har jag äfven sändt arrendekontrakt till underskrift. Liksom Ni, anser jag, att vi böra ställa oss tillmötesgående mot Vesterbottningarna om de vilja vara med. Någon framställning i ämnet har dock ännu icke till mig inkommit. För någon tid sedan hade jag dock en förfrågan derifrån hvarå jag trodde att vi skulle svara, om vi komma med ett förslag; och uppmuntrade jag dem för min del. Vilja de hafva in föl vid anstalten redan i år, anser jag att styrelsen kan provisoriskt medgifva detta, sedan vi hört oss för litet inom de respektive förvaltningsutskotten. - Till Landsh. Sporre har jag redan skrifvit i ämnet.

Med utmärkt högaktning

Hugo E G Hamilton

Gefle den 11 Mars 1903

Bäste Herr Anders Hansson

Jag sänder härmed brukarekontraktet med Erik Hansson, utskrifvet och underskrifvet i två exemplar.

I detsamma förekommer bland annat att brukaren skall reparera egendomens gärdesgårdar samt låta hugga ca 25 famnar ved till bränsle. Det virke, som för dessa ändamål erfordras, få, förmodar jag, icke tagas annat än efter utsyning; och antager jag att jag derom skall göra framställning. Jag vet dock hvarken hvad jag skall skrifva eller hvart jag skall vända mig.

Kanske Ni, då Ni nu den14e besöker Östersund, skulle vilja gå upp till domänintendenten eller hvem det nu är, som har hand om saken samt sedan meddela mig hvad jag skall göra. Så vida icke Ni sjelf, såsom också varande arrendator af egendomen, kan på egen hand göra den nödiga framställningen. Jag är Eder mycket tacksam om Ni vill ombesörja anskaffandet af nödigt utsäde. Penningar tillhandahåller jag efter reqvisition.

Med utmärkt högaktning

Hugo E G Hamilton

Brev till A J Hansson från direktören för Jämtlands Hushållningssällskap agronom J F Broman. Om medel från Hs till Wången.

Ope den 8 Sept 1903

Herr A. J. Hansson

Hanssons brev erhöll jag först på Lördagsafton, och som postbud härifrån sedan dess först afgår idag, och jag dessutom ej hade klart för mig, huruvida ej ett bref med direkt bud härifrån till Östersund såsom igår eller förgår skulle kunna ha till följd, att det ginge förbi adressaten, Tänkte jag mig den utvägen vara bäst att brefvet med anvisning på begärda 2000 kr, som här inneslutes, afsändes idag till Östersund, att af Hansson där afhemtas på postkontoret, hvarom jag äfven telefonerade.

• Jag torde få emotse bevis om beloppets emottagande.
  • Högaktningsfullt
  • J. F. Broman

Brev från styrelseledamoten E. Malmström och Wilhelm Hallander, Svanö, Kramfors om Wången.

Svanö 31/7 1904.

Herr Landstingsfullmäktige

• And. Hansson
  • Bringåsen
    • Kyrkås

Hemkommen igår från premieringen i Hernösand finner jag Eder skrifvelse med kontrakt med Löfströms Mek. Verks. Och återgår desamma med min underskrift och anser jag att ingenting i dem behöfver ändras då de innehålla allt behöfligt har endast satt prima material då det ihandel förekommer ganska underhaltiga rör. Tack för löftet ang hjälpen med fölen, vi hafva så nyss börjat men icke ser det mycket lofvande ut. I morgon skola vi ut igen och knoga. Det hade varit önskligt att stallet blifvit färdigt till styrelsesammanträdet ihlst ty äfven vår Landshöfding kommer med då.

• Högaktningsfullt Ernst Malmström vänd!

(baksidan skriven med helt annan ”läkarstil”)

Bäste Anders Hansson

Tack för senaste bref, fullt af intresse som vanligt. Är nu på Svanö och kan då ej underlåta att fylla denna sida. Enligt Styrelsens önskan har jag uppgjort med en ung man Anders Andersson Norrhyltan Vikmanshyttan, examinerad civil hofslagare, road af hästar och en mycket snäll, hygglig pojke. Vilkoren 700 kronor i lön samt fri resa till Wången och löfte om nnågon höjning om han lämpar sig – och det senare tror jag fullt och fast, om ej något särskilt händer som jag ej kan förutse.

I September kanske jag helsar på i Bringåsen. ( ? ) går bäst äfven Rättvik der min familj bor.

• Med högaktning

• Wilhelm Hallander

Utdrag från artikel av W Hallander om kallblodsaveln i Sverige i Lantbruksakademiens skriftserie 1909

Brev från Gustav Kellgren om avelsarbetet

Smedjebacken 28/9 12

Broder! Då jag ej hör af dig, misstänker jag, att du antingen ej fått mitt sista bref eller ock att du är missnöjd med mig och mitt sista bref. I hvarje fall ber jag dig innerligt förlåta, om jag på något sätt har sårat dig, hvilket ingalunda varit min mening. Jag vill endast i min mån bidraga till de nordsvenskas verkliga framgång och lyckliga framtid. Du vet, huru jag har det här i Länet: någon verklig botten för afveln finnes just icke, om jag ej möjligtvis undantager Rättviks och Hedemoratrakten. Hvad den förra beträffar, så var der en gammal hingst Frid 51 (från Hammerdal) Denne samt sönerna Frank From och Thor satte en viss särtyp på hästarna. Så kom Geri. Utan att förringa dennes förtjenster vill jag dock häfda, att de bästa märrarna hafva Frid (eller sönerna) till morfar. Jag dragen deraf den slutsatsen, att gamle Frid nog var en konsoliderad häst med god nerärfningsförmåga, och som kunde sätta prägel på stammen hvarhelst han hade kommit. Naturligtvis kan i en framtid detta ej fortfara när ingen tänkt på nödvändigheten att fastbevara hans blod i kraftigare mån. - Hedemora fick sin Biridtor, som i märkbar mån förvanskade de förtjenster, som hans företrädare Snopp o. a. hade nedlagt. Hvad beträffar Snopps härkomst, så är jag böjd att tro, att – om denne var norsk – så hade han sådant norskt blod, som väl svarade mot det svenska. Ty typen på hans afkomma är mycket snarlik den gamla nordsvenska! Nu är att märka, att Gangeren – en bättre häst än Biridtor – tillsammans med Snopp-blod åstadkommer mycket bra djur hvaremot hans afkomma tillsammans med Biridtor-blod blir anmärkningsvärt sämre. Begge dessa trakter bör skyddas från nidesion af dåligt norskt blod. Nu har Hedemora fått Gumundalsbrun! Ja, den kan nog ha sina förtjenster, men jag hade ej valt honom dit, om jag hade haft med saken att göra. Detta hindrar naturligtvis icke, att det kan slå bra ut.

Men Rättvik! Der måste jag ha en häst! En konsoliderad häst, som med sitt starka blod skall öfvervinna inflytandet af det norska! Derför, gör mig en tjenst, och detta strax! Fullständiga Kjerrs stamtafla åt mig! Låt mig veta till hvilket pris han kan förvärfvas, och kanske kan min kusk hemta honom när han den 12 kommer upp med fölen till Wången. Möjligen reser jag upp sjelf, men vill då rå om dig ensam åtminstone en hel dag. - Jag känner nu, att jag står på egna fötter och vill fram; du skall förstå mig och hjelpa mig och alla! - På detta ber jag om allra snaraste svar. Kunde du skaffa lingon? 50 liter?

Din tillgifne

Gust.Kjellgren