Skillnader mellan versionerna 33 och 34
Version 33 vid datum 2014-09-08 23:01:25
Storlek: 11436
Editor: JanNilsson
Kommentar:
Version 34 vid datum 2014-09-08 23:02:48
Storlek: 11559
Editor: JanNilsson
Kommentar:
Raderingar markeras som den här. Bidrag är markerade som den här.
Linje 68: Linje 68:
{{http://busvebacken.se/OstAfrika?action=AttachFile&do=get&target=+Mbrali-Mbeya106.jpg|Gård m te och bananer|width=450}}
  • Ostafrikas lantbruk och biståndspolitik så som det upplevdes och beskrevs av en årskurs lantbruksstudenter på safari och studieresa i Kenya och Tanzania i juni-juli 1970.

Reserapport

Innehåll och förord

Safari  0 Karta

Safari  1 Safari  2

Nyckeln till framtiden, Tanzanias geografi, natur och klimat

Safari  3

Tanzanias historia fram till 1964

Safari  4

Östafrikansk samhällskultur

Safari  5

Undervisning i Östafrika

Safari  6

Sociala förhållanden

Safari  7 Safari  8

(Annons) Varför inte biståndsarbete?

Safari  9

Näringsliv

Safari  10

Kommunikationer

Safari  11 Iringa airport Kopparvägen

Östafrikanska samarbetet, OAU, Ujamaabyar

Safari  12 Safari  13 Ujamaa med lerhus

Växtodling i Kenya

By i Aberdare

Safari  14

Safari  15

Växtodling i Tanzania

Gård i inlandet Gård m te och bananer

Safari  16 Safari  17 Safari  18

Animalisk produktion

Safari  19 Safari  20 Kor på svedjebruk Kor på kulturbete, kokos

Safari  21 Safari  22 Får högstäpp Får, engelsk modell

Safari  23 Safari  24

Teknik och arbetsmetoder

Safari  25 Invägning av te

Teplockning Kaffebuske Kaffejäsning o tork

Safari  26

Safari  27

Safari  28 Östafrikadag

Ekonomi

Safari  29 Sockerrör i Kahe, Moshi ger skugga åt Lena

Sockerplantager fanns då och har fortfarande aktualitet i svenska kommunala bioenergiprojekt.

Safari  30 Safari  31

Resan dag för dag

Gänget

Safari  32

Kenya

Safari  33

Tanzania

Safari  34

Mwanza

Safari  35

Bukoba, Musoma

Safari  36

Songea

Safari  37

Mbeya

Safari  38

Safari  39

Efterskift 2014

För att få lite perspektiv till vad vi studenter trodde och tänkte kring de här ländernas status och kommande utveckling, har jag hämtatt några klipp ur wikipedias beskrivningar över ländernas nutida status.

Kenya

Kenyas fungerande ekonomi är en av de värsta i Afrika, även om man hade en ekonomisk tillväxt under tre år från 2004 till 2007. Ekonomin är marknadsbaserad, med några statligt ägda infrastrukturföretag, och bibehåller ett liberaliserat externt handelssystem. Ekonomin är mycket beroende av jordbruk och turism. Jordbrukssektorn anställer nästan 75% av landets 37 miljoner invånare. Hälften av sektorns produktion är för det egna hushållet.

Kenya is still a poor developing country with a Human Development Index (HDI) of 0.519, putting the country at position 145 out of 186 – one of the lowest in the world and about 38% of Kenyans live in absolute poverty. The important agricultural sector is one of the least developed and largely inefficient, employing 75% of the workforce compared to less than 3% in the food secure developed countries.

The principal cash crops are tea, horticultural produce, and coffee. Horticultural produce and tea are the main growth sectors and the two most valuable of all of Kenya's exports. The production of major food staples such as corn is subject to sharp weather-related fluctuations. Production downturns periodically necessitate food aid—for example, in 2004 aid for 1.8 million people because of one of Kenya's intermittent droughts.

Tea, coffee, sisal, pyrethrum, corn, and wheat are grown in the fertile highlands, one of the most successful agricultural production regions in Africa. Livestock predominates in the semi-arid savanna to the north and east. Coconuts, pineapples, cashew nuts, cotton, sugarcane, sisal, and corn are grown in the lower-lying areas.

Unfortunately, the country has not attained the level of investment and efficiency in agriculture that can guarantee food security and coupled with resulting poverty (53% of the population lives below the poverty line), a significant portion of the population regularly starves and is heavily dependent on food aid. Poor roads, an inadequate railway network, under-used water transport and expensive air transport have isolated mostly arid and semi-arid areas and farmers in other regions often leave food to rot in the fields because they cannot access markets. This was last seen in August and September 2011 prompting the Kenyans for Kenya initiative by the Red Cross.

Tanzania

Efter självständigheten 1961 kom en svår ekonomisk nedgång. I den socialistiskt styrda ekonomin ägde staten alla större företag och kontrollerade ekonomin. Priser som inte följde prismekanismen ledde till dålig export och låg reell tillväxt, samtidigt som en hög inflation. Slutligen minskade produktionen från jordbruket, som hade kollektiviserats av Nyerere under den inhemska kommunistiska varianten Ujamaa, stadigt. Efter Nyereres avgång 1986 liberaliserades ekonomin med delvis marknadsorienterade reformer, såsom ett nytt jordbrukssystem, priser mer enligt prismekanismen och en finanssystemreform. Trots detta var tillväxten låg ända fram till 1995. Strukturförändringar sedan dess har förbättrat ekonomin: ett finansdepartement med stöd av bland annat IMF för att rehabilitera den gammalmodiga ekonomiska infrastrukturen.

Jordbruket i Tanzania är landets viktigaste sektor, och motsvarar 26,6 % av BNP, med produkter som kaffe, bomull, te, nejlika, sisal och cashewnötter, vilka utgör en stor majoritet av exportintäkterna. Jordbruket utgör dessutom 85 % av exporten och sysselsätter 80 % av arbetskraften. Stora delar av jordbruksprodukterna når aldrig marknaden, vilket frustrerar jordbrukssektorns tillväxt. Landets topografi och klimat begränsar odlingen till endast 4 % av landets yta.

1957 hade landet 8,7 miljoner invånare, och 1969 12 231 000. 1978 låg invånarantalet på 17 527 562 invånare. I juli 2011 beräknades folkmängden uppgå till 42 746 620 invånare.[

Busvebacken: OstAfrika (senast redigerad 2015-10-24 21:55:28 av JanNilsson)