MarkAnläggningar
Inledning I den följande berättelsen har jag utvidgat den allmänhistoriska beskrivning som finns under länkarna JordBruk #Odlandet i Kyrkås och MayaJordbruk med verkliga exempel från min närmaste omgivning. Jag har också gjort en liten fysisk/matematisk utredning under EnergiGraf . Den kulturpåverkade marken i form av åkrar, ängar och slåttermarker i skogar, kärr och myrar är förutsättningen för att det skall bli en energiproduktion som kan försörja allt övrigt mänskligt samhällsbyggande med varor, tjänster och upplevelser. Med hjälp av några historiska dokument ska jag försöka belysa vilka stora värden och ansträngningar nere på gårdsnivå som under årens lopp har investerats i dessa ganska anonyma anläggningar. Dom har inte hittills ägnats någon nämnvärd uppmärksamhet av ekonomihistoriker och väldigt många betraktar idag detta som några slags "naturliga" resurser eller ekosystem, som man på något diffust sätt bara "hämtar" från naturen. Visst är det så att solenergi med växtklorofyll som katalysator är den "naturliga" basprocessen i uppbyggnaden av all bioenergi i mat, djurfoder och allt bränsle inklusive kol och olja. Som kemisk process är den knappast märkvärdigare än motsatsen, den förbränning eller oxidation av energibärare som håller igång allt levande liv och alla bio- eller fossilenergidrivna maskiner som vi har till hjälp i alla former av varu- eller tjänsteproduktion till vår överlevnad. Fram till omkring 1850 skedde nästan all mänsklig verksamhet och samhällsbyggande med hjälp av människoproducerad bioenergi. Undantagen var då en del mekanisk vattenkraft och vindkraft från möllor och segel samt en del utnyttjad stenkol (fossil bioenergi). All bioenergi från åker, äng och skog har i alla tider tagits fram av bönder, och eftersom det är massprodukter framtagna för att försörja en stor mängd konsumenter med livets nödtorft, så tycker jag att Antalet historiska bönder i Kyrkås socken bör sedan ställas till att detta är en av de minsta av landskapet Jämtlands 50-tal socknar. Enligt nutida historiker hade Jämtland hör i sin tur till ett av nutida Sveriges minsta av 24 landskap ur folkmängds- och åkerarealsynpunkt, så här har totalt sett i http://www.busvebacken.ath.cx/ByggVerksamhet?action=AttachFile&do=get&target=BNP+jbr.pdf innehåller lite sifferlekar kring jordbrukets roll i den svenska bruttonationalprodukten under de senaste 200 åren, den tid som man har kunnat få fram siffror på. Till hjälp för bedömning av vad olika historiska investeringar har kostat i dagens penningvärde har jag hittat en OmräkningsFaktor som listar vad 1 kronas utbetalning något av åren mellan 1800 och 2000 är värt år 2000 enligt ett konsumentprisindex. (ex. en vara man fick betala 1 krona för år 1800 motsvarar 175 kr i dagens penningvärde). Från en andra indexserie kan man räkna fram att en(1) betalad mark under högkonjunkturen omkring år 1300 motsvarar 83000 kronors värde idag. En av gårdarna i Kyrkås bytte ägare för 16 sådan marker under medeltiden.