Byggnationerna kräver ju massor med sågat virke. Fram till omkring år 1900 var man hänvisad till vattenkraft för att klara detta. 1879 invigdes en ny vattenturbindriven flerbladig ramsåg med kanttrissa i den lilla Gillerån ca 1 km söder om gården. Den ersatte då ett uttjänt äldre sågverk på ungefär samma plats. Detta nya drevs av ett "Gilleråbolag" av Bringås- och Lungrebönder med 35 andelar, varav Backen hade 2. Bolaget hade protokollförda sammanträden och en noggrann bokföring med redovisning av andelsägarnas alla insatser (kapital, virke, arbetsdagar, underhåll), utförd sågning av alla stockar till var och en enligt fastställd prislista, legosågning för ickedelägare, bolagets ekonomiska resultat och vinstutdelningar ungfär vart annat år.

http://www.busvebacken.ath.cx/GilleråSågen?action=AttachFile&do=get&target=Gilleråsågen+201.jpg

http://www.busvebacken.ath.cx/GilleråSågen?action=AttachFile&do=get&target=Sågen+3.jpg http://www.busvebacken.ath.cx/GilleråSågen?action=AttachFile&do=get&target=Sågen+4.jpg En av revisorerna uttrycker här önskemål om att ordentliga kassaböcker bör anskaffas så att man kan föra formellt riktiga redovisningar. Den som skriver är en 20-årig bondeson, Per Eriksson från Bringåsen 3, som uppenbart har skaffat sig goda kunskaper i ekonomisk redovisning. Hans far, Erik Persson, som är en av de större andelsägarna har skrivit under nedanför. Önskemålet antogs och fortsättningen på bokföringen är mycket prydligt utförd som på de nedan visade sidorna. Även fortsättningsvis ser det ut som Per Eriksson själv har renskrivit redovisningen och skött om bokhålleritet medan man lät föreståndarsysslan alternera mellan några av delägarna.

http://www.busvebacken.ath.cx/ByggVerksamhet?action=AttachFile&do=get&target=Sågen+1.jpg http://www.busvebacken.ath.cx/ByggVerksamhet?action=AttachFile&do=get&target=Sågen+2.jpg

http://www.busvebacken.ath.cx/GilleråSågen?action=AttachFile&do=get&target=Sågen+5.jpg http://www.busvebacken.ath.cx/GilleråSågen?action=AttachFile&do=get&target=Sågen+6.jpg

http://www.busvebacken.ath.cx/GilleråSågen?action=AttachFile&do=get&target=Sågen+7.jpg http://www.busvebacken.ath.cx/GilleråSågen?action=AttachFile&do=get&target=Sågen+8.jpg http://www.busvebacken.ath.cx/GilleråSågen?action=AttachFile&do=get&target=Sågen+18.jpg

Årslönen för bokhålleriet uppgick till 25 kr, att jämföra med en normal dagslön i sågningen som var 2 kr. En av Lungrebönderna fungerade under flera år som förman i själva sågningen medan troligen virkesägarna själva fick bistå med hantlangningen när deras respektive partier sågades.

Sågen kostade drygt 6400 kr att bygga och värderades i de tidiga brandförsäkringsbreven till 8400 kr inklusive spjälhyvel för takspån, smedja och en mindre stuga. (Efter några år ville inte det lokala brandstodbolaget ha med sågverket i sitt bestånd och då beslöt sig delägarna för att driva den på egen risk.)

Samtidigt med detta projekt byggdes i Östersund en ny ångsåg, till vilken Bringåsbönderna också sålde och körde in rundtimmer.

Vattentillgången medgav vanligen sågstart sista dagarna i april och det räckte nog vanligen till ett trettiotal sågdagar. Det sågades omkring 1500 stock ett normalår (omkring 700 m3)men varierade enligt bokföringen från 600 upp till 2500 stock det bästa året.

I början av 1900-talet tillkom bl a en ångmaskindriven såg i Brynje och verksamheten vid Gilleråsågen började minska framemot 1910, för att helt tyna bort under första världskrigsåren. År 1920 upplöstes sågbolaget. Delar av såghuset köptes och omgjordes till hölador på Backen, varav en fortfarande finns kvar i "Sve" med anteckningar på bjälkarna om när sågstart skedde för olika år.